Det gör ont.
Han var där igår. I början så blev han lite förvånad men jag fick ändå en kram (tårarna var nära men kvävde dem) och sen pratade vi lite. Men sen var det ingenting mer. Jag gick iväg och var ledsen. Han verkade inte ens bry sig om att jag var där. Jag fick nog och när Katta skulle hem så åkte jag med henne. Då gick jag till Fredrik och sa " Jag tänker åka hem nu, du verkar ju inte vilja prata" Då sa han" vad finns det att prata om?" och sen gick jag.
Var jätteledsen. Skickade sms imorse men får inget svar. Vet inte ens om han har kvar samma nummer.
Så fort jag tänker på honom börjar jag gråta.
Snälla, varför får jag inte säga vad jag känner? Vill träffa dig vill prata med dig! Jag mår inge bra. Jag kan inte gå vidare. Jag vet inte längre vad jag ska göra av mitt liv. Har ingen livsglädje. Det hade jag när jag var med dig. Jag älskar dig fortfarande. Men du verkar inte vilja veta av mig.
Åh!! //Kram en ledsen Fiffi.
Det här med rubriker är värst.
Fredagen:
Åkte iväg till skolan och hade Engelska, fick alla rätt på glosförhöret :D
Sedan hade vi lång håltimme och då vågade jag faktiskt gå och sätte mig vid Jocke och Moa, och jag pratade lite med dem också. Jag har typ aldrig pratat med Moa riktigt förut (vi har ju liksom gått i samma klass ett år, så det är väl på tiden att jag gör det). Jag är lite rädd för henne ^^ Men hon är trevlig och jag vill lära känna henne mer.
Sedan så hade vi gympa, varken jag eller Malin hade kläder med oss, vi är två sjuklingar så vi gick en lätt bana på orienteringen. Det tog oss en kvart sedan så åkte jag med Malin till hennes scoutlokal och sen åkte vi till Willys för att hon skulle handla hårfärg.
Jag åkte och mötte min syrra i Globen för att vi skulle iväg och kolla på en lägenhet senare. Vi åt mat på Mc Donald's (onyttigt, jag vet men jag bytte faktiskt ut pommesen mot morötter)
Sedan så mötte vi upp mamma och brorsan och åkte för att kolla på lägenheten. Den var liten och jättedåligt planerad så vi kommer tacka nej.
Åkte hem, gjorde ingenting, våran tv har pajjat. Men jag har som tur är en egen i mitt rum. Så syrran och jag kollade på Söderkåkar som jag hade spelat in. Sen sov jag.
Idag så vaknade jag 10.53 och då gick jag upp. Ringde pappa och frågade om vi kunde åka och titta på datorer. Hittade en jag ville ha men mina pengar finns på banken. Och banken har inte öppet på helgerna.
Åkte hem och fann min bror sittandes vid datorn fortfarande. Sa till honom och jag som vet att han inte brukar bry sig eller ta väldigt lång tid på sig att stänga av gick in på mitt rum och kollade på tv, 1½ timme senare gick jag ut och han satt fortfarande kvar. Suck!
Sa till honom en gång till. Och då fick jag datorn. Men han satt fortfarande på Skype, men när han kompisar började spamma och skriva hela tiden på chatten så sa jag åt honom att om du inte säger åt dina jävla kompisar att sluta så loggar jag ut dig. Han sa inte till dem och jag loggade ut. Vi började tjaffsa. Och han sa att jag skulle strunta i att de skrev, men det är inte så lätt att koncentrera sig när det kommer upp rutor på sidan hela tiden och blinkar nertill. Där fick han. Haha!
Ikväll får vi se om jag kanske drar iväg på filmkväll. Enda problemet är att jag ska på Teater imorgon och vill inte släpa massa saker dit. En väska går ju bra men att komma med sovsäck och liggunderlag.. Katarina kanske ska åka dit och sen åka hem och då kan jag också göra det isåfall annars kan jag fråga henne om hon kan ta hem min sovsäck.
Imorgon ska det också vara möte på scouterna. Jag hoppas att de bestämmer en tid efter klockan fyra så att jag hinner dit. Vill ju vara med. Sa att jag skulle på teater.
Nu orkar jag inte skriva mer och skriver jag mer kommer allt bara bli jobbigt att läsa.
Kramis//Fiffi
Det vände.
Men jag har haft en ganska bra dag fast den började dåligt.
Vaknade av att klockan ringde 5.30 och orkade inte gå upp så jag låg kvar i 45 minuter och tänkte "ska jag skolka från svenskan, eller ska jag inte, ska jag skolka från svenskan eller ska jag inte, osv"
Men sedan tänkte jag att nä, det är viktigt och gå dit för det är så tråkigt och man går igenom mycket (litteraturhistoria) så att det är nog bra att vara med på lektionerna.
Jag ångrade mig såklart när lektionen väl hade börjat. Jag blir så sur på läraren. SATKÄRRING! Hatar henne verkligen.
Dagen blev nästan förstörd. Men sen blev det enda ganska roligt. Vi hade fotografisk bild sista lektionen och det var superkul. Jag och Veronica sprang runt och fotade med systemkamera, våran film från förra veckan hade inte rullat upp sig ordentligt så vi fick ta om alla bilder. Sedan framkallade vi. Och det visade sig att det hade blivit några bilder från förra gången. Bilderna var jättefina!
Sedan åkte jag direkt till scouterna som var nere på stranden. Vi skulle ha olika aktiviteter. Jag och Katarina fick börja med att leka med barnen medans de andra förberedde kontrollerna. Det blev prinsessan och draken. Jag som egentligen hatar att leka har kommit på att det är värsta kul när man är scoutledare. Det är helt underbart. Jag var glad och tyckte det var jättekul.
Sedan så var jag lite hjälpreda hos Andreas på Eldkontrollen. Det var roligt.
Som sagt, dagen började dåligt men slutade bra!
Det är jättekul att äntligen ha blivit ledare. Det känns som om man får mer respekt nu. Och mer ansvar men det är det värt. Ett tag under seniortiden så var jag påväg att sluta för att det var så tråkigt. Men vi var tre stycken på mötena då och hade oftast inga möten. Och när man var på hajk var man bara lat och orkade inte göra någonting. Men nu när man har barnen måste man alltid vara glad och positiv och jag kommer klara det här jättebra. Det är bra träning också eftersom jag är rädd för att prata inför människor och så.
Vilken tur att jag inte slutade för scouterna har alltid varit det roligaste och det är mitt liv!
Kramis//Fiffi
Försmak.
Nästa vecka blir det troligen enklare då jag ska köpa en bärbar dator. Annars brukar vi vara fyra stycken som bråkar om denna och så får man inte ha någonting för sig själv.
Tänker börja skriva om mig själv som person och presentera mig sen senare. Sedan börjar äventyret (eller inte, får hoppas iallafall).
Kramis Fiffi
